Med först föreberdelser inför födelsedagskalas, sedan magsjuka, sedan 40 graders feber och nu grymt ont i halsen kombinerat med fortsatt feber så har jag varit lite sliten den här veckan.

Jag är ju perfektionist egentligen, det är därför jag har så svårt att städa. Det här är en av de insikter som flylady har gett mig.

Jag blir aldrig nöjd, jag får inte någon kick för jag känner alltid att det finns mer att göra. När man är som jag så är det jättebra att jobba med antingen timer eller att man väljer en begränsad yta att jobba med. Istället för att säga att "nu ska jag städa garderoben" så bestämmer man sig för att ta en hylla i taget och efter det så måste man stoppa och man måste verkligen sluta. Även om man känner just då att man vill fortsätta så ska man stanna upp för annars så har man snart dränkt sig själv i arbete.

Jag gillar att använda timer, man hinner förvånansvärt mycket på en kvart. Det bästa är att verkligen ha en klocka som man kan ställa exakt och så ringer den efter utsatt tid. Man ska inte fuska ens med några minuter hit eller dit för då ger det inte samma känsla av tillfredsställelse. 

Jag är trött, stressad, mår inte bra. Jag bara sitter här och försöker fly från verkligheten. Vår lilla minsting är sjuk och han är så ynklig och gnällig den lille plutten. Han har lite feber, det är första gången om man bortser från när han har fått spruta. Eller egentligen kanske han har haft det förut för förkyld har han varit flera gånger tidigare och jag kan mycket väl ha missat att han har känts varm eftersom han alltid är så varm och gosig när han har sovit. Idag visade i alla fall termometern 38,3.

Just nu sover lillplutten, han har vaknat till flera gånger men somnar om när jag ligger bredvid honom. Eftersom jag ändå inte gör någon nytta så borde jag lägga mig och sova med honom, jag är trött efter en natt då pluttis vaknat många gånger. 

Jag har så lätt att fastna i ett dåligt beteende när jag mår dåligt. Jag har nog gjort en typisk "crash and burn" igen. Det var så roligt att jobba efter listorna och pricka av punkter, men jag har verkligen varit på gång och haft fullt upp hela tiden och det är jag inte van vid. Man måste träna upp sig med små babysteps. Nu orkar jag inte ens göra rent diskbänken utan ställer bara dit gamla mjölkpaket som borde gått direkt i soptunnan. Och matrummet, inklusive mitt skrivbord, som jag njöt av att det var så fint har blivit nedplottrat av prylar; leksaker, strykbrädan som inte alls bor här, kläderna som ska fotas och säljas, tekoppar och vattenglas, papper...

Jag har ju börjat jobba också, det tar mycket energi. Framförallt att tänka på jobbet och hur allt ska bli tar energi. Och nästa vecka ska vi ha kalas här hemma, hur ska vi hinna städa och handla? Och så är det en eventuell liten resa med släkten om ett par veckor som av någon anledning har blivit ett enormt stressmoment för mig. Typiskt att maken har spelkväll, jag behöver ventilera och få stöd.

Idag känns allt lite deppigt och tungt. Jag hade faktiskt sett fram emot att få åka till jobbet men så kräktes E inatt så nu får vi vara hemma. Han har i alla fall inte kräkts mer och verkar må bra, bara lite trött.

Jag ska försöka stryka och fota mina mammakläder som jag ska sälja på Tradera, så får jag i alla fall något vettigt gjort. Det är faktiskt lite kul att pyssla med det också. Igår la jag ut en annons på Blocket också på liggdelen till vagnen, vi kommer att ha användning för vagnen med sittdelen i ett par år till men det är bara onödigt att citykorgen ska stå och ta plats.

Annars sätter jag inte mer på att göra-listan än lite absolut nödvändig tvätt och att shina sinken ikväll. Just det, måste hämta bilen som är på service också.

Jag är helt imponerad av mig själv. Om jag kisar lite så ser hemmet, i alla fall nedervåningen, nästan ut som ett normalstökigt småbarnshem. Jag skulle inte behöva skämmas så förskräckligt mycket om vi fick oväntat besök nu. Tänk vad  tio minuter här och fem minuter där verkligen gör!

Idag har jag jobbat och var som vanligt helt slut när jag kom hem. Jag har inget krävande jobb, vanliga kontorssysslor, men jag blir trött eftersom jag inte är van att vara på kontoret hela dagen. Det blir också extra jobbigt för att vi är två vuxna och en liten plutt i ett alldeles för litet rum och dessutom är det extra ansträngande att jobba med en bebis på armen. Jag trodde verkligen inte att jag skulle orka med att göra alla punkter på listan, men det enda som är kvar nu är att slänga in tvätten i torktumlaren och det fixar jag snart.

Idag är jag värd en guldstjärna.

Göra i ordning mig och barnen och komma iväg till dagis och jobb i tid, nu snöar det så jag måste räkna in tid för att sopa och skrapa bilen också.
Jobba

Tvätta och torktumla
10 min glasverandan
10 min vardagsrummet
5 min hallen
shina sinken

Kolla vad mycket jag fick gjort idag! Trots att jag hade en riktig depp-svacka mitt på dagen. Tjejerna på Skrubba peppade mig. När jag dessutom trodde att jag lagt ned för dagen så gick en mus i fällan som maken satte under diskbänken så då fick jag lov att göra rent där också och kunde bocka av den jobbiga punkten. Vi fångade två möss på mindre än en minut - vad betyder det? Ren tur eller finns dem i hundratal???

Göra rent under diskbänken
Tvätta och torka en maskin tvätt
Lägga undan ren tvätt
Dammsuga matrummet
10 min hallen
15 min vardagsrummet
15 min declutter i zon 1, verandan
Shina sinken (får maken göra)

Kom på att jag måste lägga till några punkter eftersom jag ska till jobbet imorgon:
Lägg fram kläder till mig
Lägg fram kläder till barnen
Packa skötväskan
Göra i ordning vagnen
Packa ner dator och bankdosa i ryggsäcken (lägg en lapp så att jag kommer ihåg att ta med en smörgås)

är ämnet på ett av Flyladys mail idag. Det är naturligtvis med hänvisning till låten med samma textrad men handlar om något annat. Det handlar om hur clutter sprider sig genom ditt liv. När man tar tag i att decluttra en del av sitt liv (eller sitt hem) så ser man plötsligt hur en del påverkar en annan.

För att bara ta ett exempel på mentalt clutter så citerar jag Flylady:

"Then there is GUILT! Oh this one eats us alive! It takes you away from the
present and puts you in the past! No wonder you can't get anything
accomplished, you are stuck in some time warp and you can't get out!
I want you to jump out of this black hole and deal with the now!"

Jag känner så tydligt hur allt clutter hindrar mig att trivas och utvecklas. Det borde vara tillräcklig motivation att driva mig vidare hela tiden men jag har gjort alltför många "crash and burn" för att våga tro på det.